Österrikiska röda

Dagen innan vinmässan VieVinum öppnade i Wien, så anordnade ÖWM (Österreichische Weinmarketing) en rödvinsprovning med temat Österrikes 200 bästa rödviner från årgång 2009. Den årgången valdes eftersom den anses som riktigt bra. Antalet viner nådde dock ”bara” 182, uppdelade efter druvsort eller cuvéetyp.

Jag har tidigare tyckt att österrikarnas rödviner i stor utsträckning varit överekade och överextraherade, samtidigt som man kunnat känna potentialen. Men så för ett par år sedan verkade det vara något på gång; vinerna hade mer elegans och balans.

Men dessa 2009:or gav upphov till en lätt besvikelse. Elegans och finess var inte riktigt ledtråden för dagen utan eken var mycket närvarande och många viner var väl extraherade för sitt eget bästa, speciellt bland cuvéerna. Men det är inte så att det saknas frukt och struktur, och även om de fortfarande är mycket unga, så borde det gå att vara lite mer varsam med råvaran.

Till de bästa vinerna hörde Perwolff från Krutzler i Burgenland, numera en ren Blaufränkisch. Här har producenten lyckats med att få kraft och elegans att samsas utan att gå överstyr. Bland Pinoterna från de nordliga distrikten lyckades Bründlmayer riktigt bra med sin Cuvée Cécile. Pinoterna från Thermenregion, som tidigare lovat mycket, var mer struktur- än fruktbetonade. Från Burgenland imponerade Umathum’s Pinot Noir ”Unter den Terrassen zu Jois”.

Men under mässans dag 1 arrangerade Wein & Partners en provning av rena Blaufränkischviner och här kom elegansen tillbaka. Man kan undra efter vilka kriterier de 200 bästa var utvalda… Varje utställare presenterade en 09:a samt en lite äldre årgång och den yngre årgången framstod som den klart bättre med riktigt fin frukt. Hartl’s Rosenberg 2009 var riktigt elegant och harmonisk. Andra som gjorde intryck var Judith Beck med Altenberg -09 och -07, H & C Nittnaus Leithaberg 2009 och G & B Pittnauers Rosenberg 2009.

Carnuntum är ett distrikt som etablerat sig som anständig rödvinsproducent under de senaste tio åren, där vingården Spitzerberg verkar vara en av de bästa. Av de viner jag provade därifrån framstod Muhr-van der Niepoort’s version av 2009 som den bästa; elegant och finstämd med burgundisk stil.

G & H Heinrich’s Pannobile 2009 (Blaufränkisch och Zweigelt), inmundigad under en kvällsövning, lovade mycket gott inför framtiden.

Intressant att notera är också att många 2007:or redan kändes väl mogna och skogsbetonade.

Sen kväll i Wien

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s