Tyskland dag 1.

Jag svänger av Autobahn och närmar mig det förbokade hotellet. En dryg km från stora vägen är lagom långt bort, men vad nu? Två stora bussar på hotelluppfarten! Och strax hör jag stojet av ystra pansjisar från den inglasade delen av hotellets matsal. Vad månde bli av detta?

Jag checkar in snabbt och eftersom jag är för trött för att söka föda på annan plats tar jag plats i hotellmatsalen. Jag söker mig bort från från de stinkade gaslågorna vid buffén och hittar en lite lugnare del. König Pils och Jägerschnitzel får det bli.

Maten kommer in; salladen är helt OK, schnitzeln passabel med kanske mer panering än kött, men det senare är å andra sidan lite segt. Smaken är hygglig ändå och champignonsåsen till smakar svamp även om man anar sig till en burkton. Men pommes fritesen är blek, saknar spänst och känns väldigt mosig – väldigt mycket pre-fab.

Men ölen ska väl ändå vara bra? Initialt OK, om än lite torrare och bittrare än väntat. Efter halva glaset börjar det lukta och smaka illa. Sodarester eller bara för gammalt? Jag kallar på kyparen och påpekar den tveksamma kvaliteten, men turistskolad som han verkar, så påstår han att ölen ska vara så. Jag står på mig och han går iväg efter en ny.

Under tiden har någon slags umpa-umpa-musik startat hos seniorerna. Det är svårt att värja sig och ångesten växer. Ah, ny öl! Men den är ack så trött, den också. Då slår det mig att detta ställe är ju ett rip-off för stackars pansjisar. Och den småfisk som råkar följa med nätet, den skinnar man också.

Jag retirerar till mitt rum som är lugnt och bra. Det som slår mig är att sänglampan styrs av tre strömbrytare; en på sladden, en ovanför eluttaget och en på motsatt vägg. Nu är det inte så att de är komplementära på något sätt, utan de är seriekopplade. Alla måste således stå i rätt läge för att lampan ska lysa! Kanske en elektrikers udda motsvarighet till snickarglädje – kopplingsglädje? Det känns i alla fall väldigt tyskt.

Det här är inte värt någon bild!

Annonser

2 kommentarer

  1. Hehe, du har glömt det allra viktigaste. Vad heter hotellet och var ligger det?

    1. Nej, hotellet är inte glömt – jag försöker bara att förtränga det! Det heter i alla fall ”Zur grünen Eiche” och ligger i 29646 Bispingen-Behringen, en bit söder om Hamburg. Undvik!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s