Alsace dag 2

Lång dag framför oss med Bott-Geyl i Beblenheim först. Här finns vinodlaranor i släkten sedan 1795 och egendomen rattas sedan tjugo år av Jean-Christophe, som kör den ekologiska svängen. Enligt egen utsaga gjorde han fylligare viner förr, men är nu mer inriktad på elegans. Genomgående riktigt bra viner med riesling i topp, speciellt Schoenenbourg och Mandelberg, båda 2010. Även bra VT och SdGN på Gewurz och PG.

Jean-Christophe Bott

Jean-Christophe Bott

Vidare till Gustave Lorenz i Bergheim där Georges tar emot. Han är sjunde generationen Lorenz, vilket i Alsace är ganska ungt. Han har 33 egna hektar som är ekologiska sedan 2012. Men med en produktion på 2 miljoner flaskor per år, så köps det mycket druvor. Vi provar ett drygt dussin viner, men det är inte något av dem som lämnar något djupare intryck, kort sagt anständiga volymviner utan toppar.

Utsikt från Altenberg de Bergheim

Utsikt från Altenberg de Bergheim

Vi äter lunch på Wistub du Sommelier, som har gott rykte och erbjuder habil mat i klassisk Alsacestil. Jag valde rustik Presskopf och gäddqueneller, som var något mjöliga, men med bra rieslingsås.

Vidare till André Dussourt upp i Scherwiller, ett familjegods med 12 ha. Kommunen har ingen Grand Cru, men stoltserar med distriktets största rieslingandel, 63%. Dussourt göra rena och korrekta viner där rieslingarna känns mest intressanta.

Paul Dussourt med maskinskördare

Paul Dussourt med maskinskördare

Dagen avslutas med middag tillsammans med Antoine Kreydenweiss på Rendez-Vous de Chasse. Återigen en odlare som kört biodynamiskt sedan 1999 och med vår 30-årige värd som ansvarig sedan 2007. Vinerna är påtagligt egensinniga med bra koncentration och mer terroirkänsla än något annat. Dock störs jag något av att en del viner känns rätt oxidativa, men det försvinner i de flesta efter ett tag i glaset. Det är inte fråga om några naturviner, men Antoine gillar inte reduktiva viner med sulfittoner, så han försöker hålla svavelinsatserna så låga som möjligt. Vidare får vinerna ligga upp till två år på jästen.

Måltiden började med en trio; snyggt kryddig gazpacho, musselgegga och ett majsfluff som var godare än det låter. En läcker krabbrulle kryddad med muskot, kryddnejlika och lite stark paprika serverades med honungsvinaigrette och räddissallad; gick bättre än väntat med Riesling Wiebelsberg 2010. En havsabborre var aningen torr men räddades av en krämig sabayon maltaise, dvs smaksatt med apelsinsaft. Nästa rätt bestod av utmärkt lammkarré som dock klappats in med pulvriserad nori – inte riktigt optimalt för min gom. Citrontartelett med hallon och en sorbet på citron och basilika bjöd på en spännande och riktigt bra smakbrytning.

Krabbrulle

Krabbrulle

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s