Tokyo dag 7

Denna dag ser ut att bli intensiv och vi ger oss av redan vid halv nio. Makterna är med oss och solen strålar. Vi tar tåget söderut och passerar Kawasaki och Yokohama för att stiga av vid Kita Kamakura. Vi ska besöka Kamakura och några av templen där. Från denna lilla kuststad styrdes Japan från 1185 till 1333 och under den tiden anlades många tempel. De summerar idag till 19 shinto- och 65 buddhisttempel.

Shintoismens historia går långt tillbaka i tiden, medan buddhismen är mer nytillkommen. För normaljapanen är båda religionerna närvarande på så sätt att de tar hand om de skenden i livet de är bra på. Shintu finns med vid glada ögonblick som giftermål etc medan buddhismen är bra på att hantera döden.

Vi får sällskap av svenske Johan som bor här och han och hans hustru Miyuki, som tillstöter vid strax innan lunchen blir våra guider. Vi besöker Tokei-ji, ett buddhisttempel som är känt för att kvinnor som ville skiljas kunde vistas i tre år i klostret och sedan få skilsmässa. Fram till 1873 kunde endast män påkalla skilsmässa.

Vi går vidare till Meigetsu-in som är känt för sina trädgårdar och lär vara värt ett besök i maj, när mycket står i full blom.

IMG_3548mini

IMG_3557mini

IMG_3558mini

Engaku-ji är det största av de fem stora zentemplen och var tidigt ett meditationscentrum. Vi tittar runt och hamnar sedan vid ett litet hus vid sidan om. Där blir vi serverade en enkel bentolåda av en munk och en novis. Misosoppa och te bjuder de också på, fast vi förlitar oss även på medhavd öl.

"vår" välmående munk

”vår” välmående munk

Lokalt skodon

Lokalt skodon

Därefter är det dags att köa för en timmes zenmiditation. Runt 100 personer släpps in och vi sätter oss ner med benen i kors. En munk pratar länge och väl, fast jag förstår ju inte ett ord. Han pekar ett flertal gånger på mage och huvud, så jag utgår ifrån att han beskriver meditationstekniken. Sedan sätter han sig ner och nu hörs knappt en hostning under en dryg kvart. Det är avslappnande, men när jag reser mig upp har jag ont i leder och fötter. Det går dock över ganska fort när vi vacklar ut.

IMG_3582mini

Vi vandrar iväg över kullarna och kommer så småningom till shintutemplet Zeniarai Benzaiten Ugafuku Jinja där vi ska tvätta pengar! Det lär ge rikedom att skölja sina pengar i vattnet där. Fast det får framtiden utvisa.

Blir jag rik?

Blir jag rik?

Vi vandrar på och kommer snart till Kamakura’s station där vi tar taxi till ortens sydöstra del för att titta på solnedgången. Fint.

IMG_3601mini

Innan middagen hinner vi med ett glas vin i Hayama Marina, där för övrigt få har båtplats. Istället tas båtarna upp på land när de inte används, inte bara de små.

IMG_3612mini

Restaurangen Chaya-Kado är enstjärnig enligt gummigubben och köket går i traditionell japansk stil. Presentationen är härvidlag mycket viktig och allt ser också mycket läckert ut. Tofu smaksatt med sesam är annorlunda och finstämd i smaken. Grönsakssushi och laxblomma med tillbehör följer därpå.

IMG_3624mini

En sköldpaddsbuljong är lätt och delikat med svaga fisktoner. I den simmar en god fiskbulle plus en seg och kompakt rishistoria som jag inte riktigt får grepp på. Vi får ren och fin sashimi och sedan barracuda med ostron, shitake, purjo och misosås – gott om än väl mogna toner i fisken. Fräsch tempura serveras och sedan en friterad  räkboll med lite lök – riktigt läcker.

IMG_3634mini

Kålrot, räka, svamp och mandarinmiso visar sig vara en riktigt fin kombination.

IMG_3631mini

Måltiden närmar sig sitt slut och det är då riset serveras. Det kombineras fint med svarta sesamfrön och picklade grönsaker. Efterrätten är en fruktgelé med hela bitar. Rena och distinkta fruktsmaker. Det obligatoriska gröna teet är smakrikt men klart beskt. Sedan uppbrott och tåg hem till hotellet.

 

 

 

 

Annonser

3 kommentarer

  1. ake · · Svara

    Vilken komprimerad Japanupplevelse! Du skriver så jag verkligen längtar tillbaka. Och vackra bilder! Men du lär behöva sova en vecka när ni kommit hem igen.

    1. Och jag började längta tillbaka redan när jag passerade den långsamma och ineffektiva säkerhetskontrollen i Helsingfors. Hade planet landat 20 minuter tidigare, dvs på utsatt tid, så vete sjutton om vi hunnit med. Inget ont om finnarna, det är likartat i större delen av Europa. I Tokyo gick det riktigt snabbt men knappast mindre noggrant.

  2. Japanernas effektivitet – den kan man ju också drömma om. Tänk bara hur kort stund t-banan i Tokyo behöver stanna för att släppa av och på folk. Fab.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s