G&S hos Hans & Magnus

Middagen inleddes med Comte de Champagne 1996 som var i fullständigt lysande form! Elegant, finstämt, vitalt och läckert brödigt på gränsen till tändsticksplån med utmärkt syra. Det bästa exemplaret under de senaste fem åren. Snudd på 5p. Till detta smörstekta snittar med en röra av ansjovis, tomat, stekt lök och lite dill. Gott.

018

Till utmärkt anklever au torchon en Wehlener Sonnenuhr Auslese 1997 från J J Prüm. Hans viner är alltid väldigt hållbara, men detta börjar nu visa mognadstoner med firnetoner. Lätt, elegant, läckert och balanserat med rent slut, honungstoner, fin frukt och syra. Även här snudd på 5p.

019

En Corton-Charlemagne 2006 från Bonneau du Martray var fortfarande ungdomligt stram med märkbar, men inte störande ek. Stiligt och elegant med fin syra. 4p. Som komplement ett helt ortogonalt vin; Berg Schlossberg 2004 från Breuer. Klart utvecklat, men inte trött; stramt, syradrivet och mineralbetonat med firne. 4p.

020

Dessa serverades till en personlig tolkning av förrätten vid senaste nobelbanketten. I detta fall kallades den Blomkålssoppa med variation på havskräfta. Soppan var gjord på blomkål, purjo och rätt mycket grädde samt förstärkt med en vanlig fisksås. Den hälldes vid bordet på kräftstjärt och en liten aladåb gjord på klorna och hummerfond. Båda vinerna gick bra till, fast på lite olika sätt.

Côte-Rôtie var temat för de röda. Guigals La Mouline 1997 kändes initialt rätt stallig med tydliga kaffetoner på näsan. Smaken silkig, finstämd och lång med fin syra och närvarande ek. Rätt moget. Drygt 4p.

021

La Landonne 1999 från Delas var tät, kryddig, koncentrerad, lång och stram med stil, bra syra och lätta stalltoner. Vitalt med flera år av liv framgent. Snudd på 4,5p.

022

Sist i gruppen Guigals Château d’Ampuis 1999 – rätt intensiv med viss kraft, utmärkt längd, frisk syra, närvarande tanniner och någon ek. Har varit utmärkt från start och börjar nu visa en del utvecklaing. Drygt 4p. Alla vinerna kändes riktigt bra och var väl passande till en harsadel med murkelfyllda kålrabbiskålar och ankleversås. De fick även utgöra sällskap till Etivaz, Sivans prästost och Tomme du Berger.

023

Sista vinet var Graham’s 1970, som var utmärkt, stiligt, komplext och balanserat med ännu spänstiga tanniner, slånbär, lite russin och fin längd. 4,5p. En utmärkt kompis till en katrinplommonsufflé.

024

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s